Ditt hjärta älskar dig - Kärl-ek.se

ATEROSKLEROS BAKOM STROKE OCH HJÄRTINFARKT

Nästan hälften av alla dödsfall i Sverige orsakas av stroke och hjärtinfarkt. Den enskilt största bakomliggande orsaken till hjärtinfarkt är ateroskleros, medan högt blodtryck är den största orsaken bakom stroke. Ateroskleros innebär att fett lagras in i blodkärlens väggar där så kallade plack bildas. Med tiden kan vad man kallar för instabila plack utvecklas. Med instabila menas att de kan brista. Om plack brister skapas en blodpropp som i sin tur kan orsaka stroke eller hjärtinfarkt beroende på hur och var blodproppen fastnar. Det bästa vi kan göra är att försöka förhindra att instabila plack bildas. Om de redan har utvecklats måste vi försöka minska och stabilisera dem.

DET HÄR BÖR DU KÄNNA TILL OM PLACK

Placken i kärlväggen består av oxiderat LDL-kolesterol och förkalkade cellrester. Placken gör att blodkärlens väggar blir hårda, tjocka och ojämna på insidan. Om placken inflammeras och spricker svarar blodet med att levra sig (koagulera). En blodpropp har bildats som kan färdas med blodströmmen och orsaka en stroke eller en hjärtinfarkt.
De flesta av oss har plack som är stabila vilket innebär att de består av muskelceller som skyddar placken från att spricka. De plack som löper större risk att spricka kallas instabila och har ett betydligt tunnare skal av muskelceller. Det är farligare att ha instabila plack.
Det är viktigt att förebygga att plack bildas eftersom risken annars är stor att de kommer att sitta kvar för alltid. Därför är det viktigt att i tid känna till sitt värde för det som kallas för det onda LDL-kolesterolet. Förebyggande kolesterolsänkande behandling kan motverka att plack bildas.
Ateroskleros drabbar framförallt de stora och medelstora blodkärlen som stora kroppspulsådern (aorta), kranskärlen på hjärtat samt de stora ben- och halskärlen.
Bilden visar hur ett plack gradvis utvecklas och till sist spricker. En blodpropp har bildats och kommer att skapa en stroke eller en hjärtinfarkt.

ALLA DRABBAS AV PLACK

Plack bildas i mer eller mindre utsträckning hos alla människor. Det anses höra till det normala åldrandet. Vanligen kan man redan hos 30-åringar se en antydan till plack. Men det är i 40–50-årsåldern som det kan ta fart ordentligt. I vilken omfattning och hur snabbt placken bildas kan kopplas till hur vi äter och rör på oss. Men det är inte alltid så enkelt – det är många faktorer som spelar in när det gäller utveckling av plack, bland annat ärftlighet.

NÄR BÖR DU MÄTA DITT KOLESTEROL?

Det är viktigt att du genom blodprov kollar dina kolesterolvärden – särskilt om du har vissa sjukdomar eller riskfaktorer.
Du ska även försöka sänka dem om de är höga. Mät dem om du har:
  • Hjärt-kärlsjukdom
  • Njursjukdom
  • Diabetes
  • Släktingar som drabbats av hjärt-kärlsjukdom i tidig ålder
  • Andra riskfaktorer som till exempel rökning, högt blodtryck och övervikt
Är du över 40 år utan ovanstående riskfaktorer kan du passa på att kolla dina kolesterolvärden i samband med läkarbesök. Det är bra att kunna jämföra sina värden över tid.


DIABETES

Diabetes (typ 1 och 2) ökar risken för olika sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Har du diabetes typ 2 innebär det ofta att du också kan ha höga halter av det onda LDL-kolesterolet samt även triglycerider som är ett annat fett som finns i blodet. Du har då ofta även låga halter av HDL-kolesterolet som vi gärna vill att vi ska ha lite högre halter av. Du bör därför kontrollera samtliga blodfetter om du har diabetes, särskilt om du har diabetes typ 2.

ÖVRIGA RISKFAKTORER

Andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är rökning, högt blodtryck och fetma eller övervikt. Rökning har störst betydelse. Ju fler riskfaktorer du har desto viktigare är det att du mäter ditt LDL-kolesterol.

BEHANDLING VID ATEROSKLEROS

Vid ateroskleros används främst läkemedel som sänker blodtryck och LDL-kolesterol samt blodförtunnande läkemedel. Behandling syftar till att förebygga att befintliga plack förvärras samt att nya bildas. Vid behandling kan plack tillbakabildas om riktigt låga LDL-nivåer nås. Ibland måste också kirurgiska ingrepp användas där ballongvidgning och bypass hör till de vanligaste.
Vid ballongvidgning förs en plastslang med en uppblåsbar ballong in i det kärl som har täppts till. Ballongen fylls med vätska som vidgar kärlväggarna så att blodflödet kan passera som vanligt. Man brukar samtidigt passa på att lägga in ett metallnät, en så kallad stent, som fortsätter hålla kranskärlet utvidgat. Vid bypassoperation använder man blodådror från andra delar av kroppen och syr fast dessa från stora kroppspulsådern till kranskärlen. På så sätt skapas en ny kanal som gör att blodet kan ledas förbi den trånga passagen.
Även om ett kirurgiskt ingrepp åtgärdat en trång passage eller ett tilltäppt kärl är det mycket viktigt att kolesterolsänkande behandling påbörjas för att förhindra utvecklingen av de plack som redan finns, samt bildandet av nya.
Ungefär en tredjedel av alla svenskar har högt blodtryck. Högt blodtryck ger vanligen inte några symtom, men om blodtrycket är riktigt högt kan man bli yr, få ont i huvudet samt känna trötthet. Förutom att hålla koll på sitt LDL-kolesterol är det viktigt att också känna till sitt blodtryck eftersom det kan öka risken för att drabbas av stroke, hjärtsvikt, njursvikt, hjärtinfarkt och rytmrubbningar i hjärtat som exempelvis förmaksflimmer. Blodtrycket ska helst vara under 140/90.

TESTA DINA KUNSKAPER

0%
8.33%
16.67%
25.00%
33.33%
41.67%
50.00%
58.33%
66.67%
75.00%
83.33%
91.67%
Resultat
Fråga 1
Vilken är den främsta bakomliggande orsaken till hjärtinfarkt?

BOKA TID HOS DIN VÅRDCENTRAL

LÄS MER OM ÄRFTLIGT HÖGT KOLESTEROL


LÄR MER OM TYSTA HJÄRTINFARKTER

OM DU VILL MÄTA DITT KOLESTEROL